Den senaste tiden har en tanke snurrat i mitt huvud, varför började jag inte plugga nu på hösten? Snart så har alla som jag känner åkt ifrån ön, antingen för att göra lumpen, plugga eller göra något annat. Jag å andra sidan har inga planer alls, i början var det skönt att kunna gå runt utan att ha planerat något inför framtiden, men nu? Jag vet inte, alla tycks försvinna åt olika håll och jag kan knappast hänga med o göra lumpen bara för att folk jag känner ryker in, jag får inte vara med, och jag kommer knappast flytta till någon studentstad bara för att någon som jag känner flyttar dig och pluggar medan jag i så fall desperat skulle springa runt och leta jobb. Inte kan jag åka med och fullfölja någon annans dröm, det är säkert fantastiskt för folk att få leva ut sina drömmar men vad ska jag, som inte har några direkta drömmar eller önskningar, göra? Jag kan inte bara glida in i någon annans dröm och leva mig in i den oavsett vems dröm det är, jag vill göra något som jag själv vill göra, besöka en plats som jag själv alltid velat se. Problemet är bara, var finns den platsen och vad gör man där? Jag känner mig så fruktansvärt tom när det kommer till livslånga drömmar och önskningar, jag har inte ens några "Svensson" drömmar, jag är typ önskelös. Kanske att jag inte skulle ha levat längre än till att jag började högstadiet, det känns som att det var då jag började förlora alla mål i livet, oftast för att de ett efter ett förstördes tills jag inte hade några kvar att önska mig, allt jag önskat mig hade ändå visat sig omöjligt. Kanske är jag som killen i The butterfly effect att jag föddes utan någon mening, att jag bara tar en plats på denna jord som skulle kunna användas på ett bättre sätt av någon annan, någon med drömmar...

Kanske är det som du säger, har man inga drömmar så växer man upp i ett liv fyllt av rutiner och vanor, som man egentligen skulle kunna klara sig utan men inte har fantasi nog att ändra, och att dessa vanor tar en genom livet utan att göra dig lycklig och utan att göra världen till en bättre plats, man bara är där. När man blir pensionär så visar det sig att man knappt har pengar för att klara livhanken, man sitter där, gammal och grå, ser tillbaka på livet och då får sin första önskan: Att man gjorde något under sitt liv.

För att förstå sitt liv måste man se på det med någon annans ögon, synd att man bara har sina egna....

Jag vet inte hur du gör det men varje ögonblick jag är med dig så blir jag glad och varje ögonblick du inte är nära så önksar jag att du var det. Jag förstår inte hur jag ska klara sex månader när jag har problem med en dag, jag förstår inte vad jag ska göra för att stå ut. Jag vet att jag kommer överleva, inte så att man dör av att inte ha någon nära men jag kommer alrig vara lika glad som när jag är med dig, du är som ett ljus som aldrig slocknar. Du är min ängel utan vingar som får mig att känna det som att jag går på moln.

---

Idag har varit en fin dag, Ragnhild och jag var inne i stan och skulle försöka hitta ett par shorts till mig men det enda vi kom fram till var att världen är för tjock, eller så är jag för smal, välj själv. Roligaste ögonblicket var i alla fall när Ragnhild utbrast "Alla som handlar på dressman måste vara jättetjocka!" och det ögonblickligen kliver ut en supertjock kille från ett provbås bredvid oss, låter kanske inte så kul men det var väldigt klockrent när man var där. Eftersom vi gav upp jakten på shorts så gick vi ner till medeltidsmarknaden, klättrade upp i ett torn, återupptog affärsgåendet dock utan att leta shorts utan barar för kul. Som en liten extra bonus hittade vi en kille som sålde sockervadd, kom sen på att man blev kladdig av sockervadd vilket inte är helt optimalt. Efter att ha gått runt i stan i flera timmar så skulle Ragnhild hem och jag skulle träna. Träningen som jag såklart kom till samtidigt som den egentligen ska börja gick jättebra, om jag får säga vad jag tycker och Per verkade också tycka det så jag är nöjd. En liten parantes är att jag ska vara med på bänken med a-laget i helgen igen, den här gången kanske jag får spela....eller?

Jag har kommit fram till när jag kan spela match! Jag kan spela på söndag, usch vad kul det ska bli, i alla fall tycker jag det just nu.

Det var mycket folk på maxi idag, inte riktigt lika mycket som för två veckor sen men mycket folk var det, dessutom råkade jag ha lite dålig koll på när jag slutade, hade nämligen gått runt hela dagen o trott att jag slutade sju men icke sa nicke, jag slutade visst halv åtta. Hoppsch, imorgon är jag ledig och ska spedera dagen med Ragnhild, mycket bra tycker jag. På kvällen ska jag antagligen träna, det är också kul så det blir helt enkelt en bra dag, tänk vilken lyx man kan leva i.

Ja då var det tack och hej med Johan Olsson som åkte iväg o påbörjade sin lumpen-tjohej-grej i måndags, lyckligtvis finns det hopp om att han kommer tillbaka förr eller senare.

I fredags var jag och Ragnhild på romateatern, det var trevligt tyckte jag enda dåliga med det hela var vädret men det är ju inte någon som kan påverka det ändå så varför klaga?

Är nu inne på min sista arbetsvecka, har jobb fram till på lördag sen får man se vad som händer, vandra ut i planlösheten och ta dagen som den kommer. Vissa verkar ha klart för sig vad de ska göra och när de ska göra det, jag å andra sidan är helt nollställd och helt utan planer och planering, kanske inte helt optimalt...

Blä kommer troligen inte få spela någon match den här veckan heller, i helgen jobbade jag på lördagen när det var match med Eskelhem och i söndags fick jag sitta på bänken hela matchen med IFK, inte så överdrivet skoj. Den här veckan verkar inte bli bättre, jag jobbar återigen när Eskelhem har match, jag trodde att det var match på lördag så jag hade ordnat så att jag jobbade 8-15 men tji fick jag, matchen är tydligen på torsdag och då jobbar jag och jag har inte lust att byta pass för då skulle jag förlora ungefär 300 kronor, räcker med att jag förlorade ungefär lika mycket på mitt lördags pass, kunde jobbat 15-22 och fått mer ob-tillägg menmen livet är som det är.

---

Vill du åka så vill jag inte vara ett hinder för dig, bara du säger till mig vad du vill göra så får jag leva med det

Nu var det lite dålig fart på den här bloggen igen, men det är väl något man får leva med om man försöker läsa den här bloggen.
Jag ska göra en liten sammanfattning av vad som har hänt den senaste tiden: I söndags var det fest ute i tofta, grymt kul och toppen på det hela var nog mitt mycket oklara telefonsamtal med Olsson, oklart men kul. På måndagen fylle Ragnhild och Jorunn år så jag var hemma hos dem och grattade dem innan jag åkte iväg till min första fotbollsträning efter uppehållet. Träningen kan jag sammanfattningsvis säga var sjuk jobbig. Igår jobbade jag innan jag åkte med Olsson, Manfred och Patrik till stan och gick runt lite. Idag var jag ledig men tyvärr var ingen annan det så jag satt hemma i min ensamhet och väntade på att träningen skulle börja, gick inte sådär kalas bra idag heller men det börjar bättra sig lite så om en vecka kan jag kanske göra något vettig med den där grejen som kallas boll.
Imorgon är det jobb som gäller för min del, slutar så tidigt som kvart över tio på kvällen.
Nej nu ska jag nog krama kudden annars somnar jag väl på rullbandet imorgon vilket kanske inte är så överdrivet populärt.

Usch och fy vad jag borde skämmas, inte skrivit något på evigheter men men jag har haft det trevligt ändå. Har antagligen spenderat det mesta av min tid med Ragnhild och hennes kusiner. De är typ super roliga, Ragnhilds kusiner alltså, inte för att Ragnhild är direkt tråkig heller men det ä ju inte samma sak för jag visste ju redan att hon är fantastisk. Hela Falkenhaug familjen med kusiner (minus Ragnhilds pappa som är i Norge) och jag var och såg på Ronja rövardotter teatern i Torsdags (var det väl?) och igår så var jag och Ragnhild och såg nya Harry Potter filmen som var bra, inte lika bra som boken men så är det ju alltid så jag är nöjd. Efter filmen gick vi runt lite i stan innan hon lämpade av mig hemma hos mig innan hon åkte hem och sa hej då till sin mamma som ska förfölja sin gubbe.

Idag har jag jobbat, det gjorde jag igår också vilket var nära att jag inte alls gjorde eftersom larmet på min mobil var tyst som....något väldigt tyst. Turligt nog så talade Ragnhild om för mig att jag nog skulle ta o stiga upp, vilket jag också gjorde...efter ett tag, kom precis i tid till jobbet, mötte Frida i trappan som såg allmänt chockad ut över att se mig.

det här blev skrivet i lördags men sen dog datorn innan jag han publicera, sorry

Tjohej, nu har jag jobbat halv dagen och följt upp det med att se på tv och göra ingenting, lagom spännande liksom. Jobbet var inte så överdrivet spännande, dock så mötte jag en ny person som är anställd i kassan idag, han heter Viktor och kommer från australien och är ganska kul. Något som inte är lika underhållande är människor som kommer in vid stängning och säger att de har tappat sina nycklar och att de vill leta efter dem, i en liten butik som Maxi fattar vem som helst att det skulle ta en evighet att hitta dem, alltså mission impossible för de stackars människorna som ändå gjorde ett försök, och självklart fick de gå hem nyckellösa.

Nu ska jag vara ledig i fyra dagar till på lördag då jag jobbar igen, skönt men lite tråkigt eftersom jag inte kommer få lika mycket pengar som om jag hade jobbat. Men man får se det positiva i det hela, Ragnhild är ledig torsdag-fredag så man kan förhoppningsvis göra något skoj med henne, ska i alla fall på bio på fredag. Juste, Johan bestämde att vi skulle ut på onsdag och då får jag väl lyda när han bestämmer.

---

Det är så det är och det går inte att få ogjort eller ändra på....

Nu var det ett länge sedn jag skrev något här igen, ber alla mina tre läsare om ursäkt för den miserabla uppdatering. Men kan örklara det med att jag inte orkat, dessutom har det inte hänt speciellt mycket spännande saker mer än att jag jobbat och sovit lite ibland.
Men lite saker har hänt ändå, jag var t.ex. på tofta i torsdags med Simon, Frida, Lorren, Ragnhild, Emma, David, Niklas, Simons syster och ehm säkert någon jag glömt, juste Elin var med lite på slutet också. Efter att ha spenderat fem timmar i solen så kunde man konstatera att Simon, Niklas och jag hade behövt smörja in ryggen innan vi lade oss i steken. Som en liten bonus körde jag hem Simon och hans syster, sedan David och sist och faktiskt minst, Ragnhild, tog en kvällspromenad med den sistnämnda och fick ungefär tusen myggbett på vaderna vilket inte är så överdrivet kul.

Igår var det tänkt att man skulle lägga sig i blöt en gång till men när jag och Emmie hade varit på snäck en liten stund så började det regna och vi gav upp, satte oss i bilen och åkte hem till henne för att äta lite fruktsallad innan jag åkte in till stan för att besöka almedalen för att stirra på lite politiker. Träffade Ragnhild i en liten kaffestuga och efter att hon slutat blev såg vi "Yes man" med Jim Carrey, min humor i ett nötskal. Filmen går ut på att huvudpersonen (Jim) ingår ett förbund om att han bara ska svara Ja på alla frågor han får vilket leder till både det ena och det andra.

Nu ska jag hitta på någon lite mer spännande än att klia mig på benen innan jag somnar.

Juste glömde säga varför Ebba var vaken, anledningen heter Sims 3, haha hon är nörd! Stackars människa fick det i födelsedagspresent av sin pojkvän, Torb, att han bara vågade nu kommer hon ju dissa honom för att sitta vid datorn istället!

Ja å var det dag, Sverige mot Serbien i en direkt avgörande match i Grupp B i U21-EM. Johan, Manfred, Patrik, John och jag samlas hos Manfred för att efter att just Manfred, Johan och jag mumsat i oss varsin pizza, heja fram våra trogna landsmän....efter att vi gått till Vibblehallen för att köpa godis, vilket vi dessutom inte gjorde utan vi kom hem med en vattenmelon, duktiga grabbar. Kommer tillbaka lagom för att se reprisen efter Sveriges 1-0 mål, tjo och tjim och resten av matchen var bara transportsträcka, som innehöll, galna tacklingar, trampade i ansikten och två röda kort. Ett helt underbar match helt enkelt.

Efter denna tillställning var vi kvar hos Manfred och gjorde i princip ingenting, låter kanske inte sådär väldigt skoj men det hade vi ändå, i alla fall jag och Johan som flummade loss som små tokar. Kan säga tt vi kom fram till följande: kebaben var slut, Hassan var slut, Muhammed hade lagt kniven i frysen, den milda såsen var slut, den enda sås som fanns var stark  men vitlöken var slut så jag fick nöja mig med tabasco.
Alltså, ingen lokig vilket var jäkligt kul, speciellt om man står med varsitt par boxningshandskar och knuffar på varandra medan man kommer fram till detta.
Nåväl körde även hem denne tokfan vid namn Johan oh då kom jag med den briljanta kommentaren, "du kan alltså inte hitta på något på torsdagkväll eftersom du ska jobba på måndag." Detta direkt efter att Johan sagt att han inte kommer att orka vara med på något på torsdagskvällen för att han ska jobba på fredagen, ytterligare ett skrattanfall innan jag börjar min lite lagom snabba färd hem till min boning där man möter Ebba i köket, "Hej, kommer du nu jag började undra..." Ofta man är vaken klockan tre på natten liksom....

Nej nu orkar jag inte skriva något, vi får väl se om jag orkar jävlas med Johan på torsdag bara för att just jävlas.

Jag gillar itne näsblod, det är faktiskt väldigt onödigt, det är förkylningar också för den delen men just nu stör jag mig faktiskt mest på näsblod. Hade tänkt gå o lägga mig men när jag snyter mig för att kunna andas någorlunda under natten, dessvärre blev det lite misslyckat, blodet började rinna och jag kan inte sova. Fast jag hade kanske inte kunnat sova ändå, jävla hosta man har också, nästan så man blir lite sned på min hälsa just nu.

Bortsett från min mindre lyckade hälsa så har midsommardagen avlöpt ganska bra, vaknade hemma hos Manfred några gånger på morgonen så kom jag till slut upp vid ungefär halv tolv. Efter det såg vi (Olsson, John, Manfred och jag) på en b-film, eller Jag, Olsson och John såg Manfred sov. Efter det blev det fyra timmar med Made, helt stenkorkad tv men i brist på annat så. Körde hem Olsson på vägen hem och när jag väl kom hem blev det lite XBOX innan jag tog plats i tv-soffan och såg på fotboll och film.

Nej nu har näsan slutat rinna, kanske skulle ta o krama kudden. Tack och adjö

Då var det midsommar, sill, potatis och nubbe är det gamla vanliga jag körde på potatis, kotlett och öl, funkade minst lika bra, kan kanske bero på sällskapet...och att jag slapp laga maten dock skalade jag potatis, lite för mycket dessutom men man kan aldrig ha för mycket potatis som ingen brukar säga men det är det egentligen ingen som vet något om.
Mer än att äta denna kväll så har vi (ett gäng på några stycken) spelat brännboll, kubb och flummat lite mer än vad som är hälsosamt för en pensionär, inte så väldigt mycket alltså.

Det börjar bli ljust ute...igen, det var ljust för några timmar sedan också men det antar jag att ni redan visste, för den som hade ögonen i handväskan när de var ute o körde bil. Jag har kommit fram till att jag egentligen inte har något vettigt att säga när allt kommer omkring men det är ju inte mitt problem utan egentligen erat eftersom ni sitter och läser det jag skriver. Men jag kan avslöja att jag inte kommer att köra bil hem, det kommer nog att bli en omväg förbi diket om jag gör det, fast vem vet man kanske hittar en miljon när man kör i diket, eller så blir man av med körkortet för rattfylla, nästan så det är värt risken, eller?

Jag ber alla mina läsare om ursäkt för att jag varit så slö på at uppdatera bloggen men ikväll orkar jag inte göra något åt det, jag är trött och jag är förkyld, jävla skit. Nu ska jag fortsätta se på Willow.

---

Känns inte helt kanon ändå....

Jag förstår inte hur det har gått till men jag har vänt på dygnet, skyller lite på John och Manfred, vaknade klockan ett, precis som igår, efter att ha varit uppe till klockan fyra och hängt med folket. Denna gång hemma hos Manfred, sist var det hos Johanna men det var ändå Johns och Manfreds fel att jag var vaken så länge. Anledningen till att vi var hemma hos Manfred var att vi först hade varit och spelat (eller vad man säger) laserdome med Manfreds syrra, hennes kille Johan, Johan Olsson, Patrik, Johanna och John. Efter att John visat sig jävligt bra på laserdome åkte vi och åt innan vi bestämde oss för att åka hem till MAnfred och spela kubb, men då med desarmerad skara eftersom Johan O skulle jobba idag och Patrik vet jag inte varför han försvann men det gjorde han. Manfreds syrra med partner ville helt enkelt inte vara med, tror jag, men vi hade kul ändå. Var lite skoj att det lag Manfred var med i alltid förlorade, stackars grabben. Efter kubbspelandet blev det te och kortspelade och där fick Manfredsin revanch medan jag blev totalt krossad, som vanligt.

Nej nu ska jag äta lite frukost, tack och hej

Idag har jag inte gjort speciellt mycket, varit hemma o degat, lagt upp ett par bilder på bloggen (förra inlägget). Ser just nu på scrubs men det lär väl gå över. Förkyld har jag blivit också, skyller på Ebba, eller Manfred eller kanske Johan, jag har några att välja på.

Men på tal om ingenting, jag är gryt sugen på att skaffa Assassin's Creed 2 när det kommer ettan var skoj och tvåan verkar ännu bättre! Se och döm själva ni som orkar annars får ni klara er utan.

Tänkte kasta upp lite bilder från kvällen hos Manfred, blev bara tre bilder dock, resten kommer finnas på facebook så småningom

En liten Johan sitter och glassar

Blev lite guitar hero också

Muntra miner var det nästan hela tiden också

Ja då var det alltså natt igen och jag sitter här och skriver...igen. Har faktiskt gjort allt jag skulle göra igår, åkte och röstade och jag blev föräxlad med min pappa, skiljer ju bara 35 år mellan oss men det fixade sig, vet inte ens om pappa röstade. Efter röstningen åkte jag direkt till matchen i stan, tyvärr så gick det inte sådär överdrivet bra, första bollkontakten resulterar i att jag skjuter mig själv i ansiktet, ingen bra start på matchn alltså. Fick spela 90 minuter även om jag tyckte att jag kunde h ablivit utbytt i första halvlek för att jag spelade så dåligt men icke sa nicke jag fick fortsätta och i andra halvlek fick jag spela centralmittfältare, där gjorde jag en godkänd insatts tycker jag. Tyvärr hjälpte det inte att jag spelade okej i en halvlek utan vi förlorade med 3-0 och enligt mig var alla tre målen skitmål som vi egentligen inte ska släppa in, men men det går som det går när man inte springer.

När jag tagit en dusch så åkte jag hem till Karolina efter att ha inhandlat lite godis på MAXI, kom hem till henne och då åkte massa folk som hade varit hos henne, snacka om att känna sig välkommen. Men en liten tapper skara var kvar och spelade kubb, den här gången vann jag faktiskt. Efter kubbmatchen så fick jag lite mat och ett gäng med kakor om jag kunde smaska på. Fick se hennes kattungar också. Vid åtta så började jag så smått bege mig till Johanna, blev dock aldrig något singstar utan vi spelade lite kort och pratade massor istället, Jag, John, Manfred och Johanna alltså, Johannas storsyrra gick och lade sig efter ett tag med ursäkten att hon skulle jobba...

När allt kommer omkring ska jag nog också gå o lägga mig. God morgon

Tjehej, nyvaken och pigg! har inte hänt sådär vansinnigt mycket sedan jag skrev sist, jag gick faktiskt och sov när inlägget var klart. Men det finns saker som kommer ske idag, jag ska åka o rösta för första gången i mitt liv ska bara äta frukost/lunch först. Sen ska jag åka in till stan och spela fotboll innan jag åker hem till Karolina och välter katter. Kanske sing star hos Johanna på kvällen också, beror på när jag åker från Karolina. Nej nu ska jag äta. Juste, ska lägga in bilderna från igårkväll också men det gör jag när jag kommer hem igen, när nu det är.

Känns som att det börjar bli ganska vanligt med att jag är uppe mitt i natten, dock skriver jag inte blogg utan jag gör annat spektakel men inatt ä natten då det händer. Att jag skriver blogg alltså.

Idag har jag haft min studentmottagning, trevligt med släkten från morsans sida, min farbror, min granne och Manfred, Johanna, Karolina, Jessica och Simon. Simon och Manfred fick även bevittna min andra granne när hans lastmaskin pajjade och han löser ett visst litet rökproblem med en trädgårdsslang. Man såg inga öppna lågor i alla fall.

På kvällen så åkte jag inte till Borgen och såg på Sverige-Danmark matchen med Johan, Patrick, Manfred, John och Johanna trevligt det också även om Sverige förlorade (efter att ha missat femtiotolv bra lägen).
På Borgen lyckades John med bedriften att få en drink över sig från en förbipasserande tjej/kvinna, det var tydligen kallt eftersom den innehöll krossad is och han fick allt i nacken. En stund senare kom det fram en skön snubbe som snackade om "smartness" fattade aldrig vad han ville ha sagt och inte heller om han menade att vi var dumma eller smarta. Vad jag däremot kom fram till var att han var sketet full och jobbade med att städa toaletter, spännande va?

Efter detta så åkte vi alla hem till Manfred där vi spelade lite Guitar hero och sedan degade och spelade något-spel-med-klossar-som-ingen-visste-vad-det-hette, jag förlorade ingen gång även om jag är stört darrhänt. Bilder kan komma att komma upp någon dag.

Nu sitter jag hemma och lyssnar på The Kooks och åt toast (de tog slut innan inlägget blev klart) blev två glas nyponsoppa också men det är det ingen som vet något om.

På min att skaffa lista:
* Mobiltelefon som funkar klokt
* Guitar Hero: Metallica (med trummor!)
* Ny dator (min funkar som bekant inte)

Så då hade man alltså klarat av hela listan som jag la upp i förra inlägget. Studenten var relativt lyckad, råkade tappa min mobil från vangen, ner på gatan. Ca 2,5 meter fritt fall alltså, tror en bil körde över den lite sen. Man kan sammanfatta det med att den gick sönder, men SIM-kortet är kvar dessvärre hade jag nästan alla nummer på mobilen och inte på SIM-kortet. Lånar farsans mobil nu eftersom han ändå aldrig anvönder den så om det är någon som vet med sig att den gett mig sitt nummer efter augusti så kan man skicka ett sms till mig med sitt namn så kan jag plåga er när jag har tråkigt någon dag.
Olycka nummer två på studenten var när jag råkade få en mugg kaffe över mig på sista stoppet, det var varmt och blött. Annars så var dagen och kvällen lyckad, kanske lite tråkigt slut på den för mig (nej jag somnade inte i någonbuske eller något utan kom hem tryggt och säkert). Man får se vad det hela leder till.

Sitter o funderar på om jag ska åka till Johannas studentskiva eller inte, vet inte om jag vill/orkar.