Hör o häpna (eller egentligen läser ni ju faktiskt) Johan "Mankinin" Ansin har gått o börjat jobba. Mannen fick jobb i närmast belägna butik, Bungehallen. Som ni säkert förstår var det med en stor nypa ironi och tjugo kilo sarkasm som jag skrev att det var närmaste burik eftersom det är 1..2..3......jättelångt till Fårösund där Bungehallen är belägen. Den person jag har att tacka för att jag fått jobb är min största storsyrra Ebba som la in ett gott ord för mig nämligen att jag spelar fotboll. Såklart är det tackvare chefen på bygget jag fick jobb ockås, hade inte funkat utan honom. Bossen som är en ex. domare och liknar allt man gör med saker som kan hända på en fotbollsplan heter Anders. Kan tillägga att jag riktigt hängt med på allt han försöker likna med frisparkar och offsider. Mysiga arbetstider har jag också, har än så länge bara börjat 6.50 på morgonen och som tidigast gått hem 13.20 och det har bara inträffat en gång.
Så det var en liten snabb förklaring om vad jobbet är eller oj glömde att säga vad jag gör på jobbet, jag sitter i kassan åtminstone är det tänkt att jag ska göra det men än så länge har jag ägnat nästan lika mycket tid åt att plocka fram varor vilket inte riktigt är min arbetsuppgift.
Nu bryskt vidare från jobbet till den irländska fyllan. Platsen för "fyllan" var b-planen på Traume IP och såklart befinner vi oss på en fotbollsträning. Fast det var ju inte så självklart för irlänsk fylla har inget med fotboll att göra utan snarare att göra med att Roger har en viss vilja att jävlas. Efter att till en början gjort vanliga övningar som lämpar sig för en fotbollsträning kommer vi fram till träningens höjdpunkt, irlänsk fylla! Denna faktiskt ganska vidriga upplevelse gick ut på att man skulle springa "idioten" (förutsätter att alla vet vad det är och jag syftar inte på Johan "Olsen brother" utan på tävlingen/leken) men istället för att bara vända när man kom fram till i vårat fall konan så skulle man ställa sig framåtböjd över konan och snurra tio var runt den. Blev lite extra jobbigt eftersom huvudet var tvunget att vara max 80cm från marlken vilket krävde att man böjde på knäna. Låter kanske inte så märkvärdigt svårt men om man gör rätt så blir man faktiskt grymt yr och sedan när man springer ser det ut som om man tömt halva lagret på systemet. Kan tillägga att mitt lag låg i ledningen när jag hade sprungit min vända (tre vändningar). Ytterligare en parantes kan vara tt jag mådde lite halvtaskigt resten av träningen.

Kom att tänka på att folk som läste början av detta inlägg kanske noterade att jag kallade mig själv Johan "Mankinin" Ansin och troligen undrar en del varför jag skrev "Mankinin" mellan mitt förnamn och mitt efternamn. Eller egentligen var det nog inte någon som undrade över varför jag gjorde det men jag förklarar ändå. Som födelsedagspresent från Johan "Olsen brother" Olsson och Manfred "Muffin" Bäckström fick jag helt enkelt en mankini. För den som undrar vad denna skapelse är för något kan jag hänvisa till filmen Borat som jag även fick av de ovan nämnda. Sen idén att skriva Johan "Mankinin" Ansin snodde jag från Muffin men den smällen tycker jag att han kan ta.

Över och ut i det blå